tisdag 2 mars 2010

Drottningens allé.

Livet är bra fint när man kan gå ut i bara tröja. Sitta i solen och ge Evelina hennes eftermiddagsmjölk istället för framför tv:n. När man kan gå 2timmars långa promenader med en megahappy bebi i vagnen. När det är 14grader ute och solen skiner så starkt att man få kismärken på smalbenen. Då är livet bra fint. Och det är så mitt liv är just nu.
Människor bara går runt och njuter. Såååå skönt och underbart. Vill ha vår och sommar!
Idag var Ev och jag på långpromenad i monsterlånga allén. Jag hade på mig mina enda par baggybrallor. Detta resuterar i att jag fick brännmärken på insidan av låren (för jag går snabbt som självaste vinden) och när jag väl bestämmer mig för att vända om inser jag att jag har lika långt att gå tillbaka och jag rör mig som om jag vore en nedbajsad cowboy. E tyckte dock detta var väldigt roligt. Jag fick nonchalant hitta en bänk och låtsatssola (fast på riktigt) en stund.
I allén möter man en fin blandning. Först kommer jag ifatt ett äkta pramtåg fast på bredden. 6 mammor med respektive barn och barnvagnar. Dom tar upp hela vägen men jag går snabbare och vill om. Grejen är bara den att om man kommer med barnvagn och går om dessa prammutar (som obviously är ute efter att bli av med mumhänget) får man kallblickar eftersom det verkar som om man bara vill showa off och gå liite snabbare och vara liite piggare än vad dom är. Jag tog dock mod till mig och lyckades succesfully (såg dock fejkleendena och kände mördarögonen).
Därefter ser jag hur en hord av mänmilitärer närmar sig. (Dom går jäkla snabbt så det är bättre att möta dom än att bli omkörd iaf.) Så där går jag och hamnar mitt i vimlet av alla dessa kamoflagemän. Evelina och jag slår blicknabbt på charmen med leenden och blir hälsade på med happyfaces. Killar är dessutom snabba på att se att vigselringar fattas (alla som är gifta har dom på här i Windsor.. skojjar inte.) Uppmärksammar detta med att i farten fråga om bebin är min och när jag svarar nej blir svaret: "well I'll guess we will see you around then, right guys?!" med gensvar från gruppen grabbar. En enda stor gemensam blinkning från kamokillarna och ett fånleende från mig och promenaden fortsatte. Den enda som höll sig cool var Evelina.
Tur att det var innan bajsgången trädde i kraft.

4 kommentarer:

  1. Bajsgången är nog ett släktdrag ;)

    SvaraRadera
  2. hahaha! du har nog rätt. dammit pappa, var du tvungen att ge mig bajsgången??

    SvaraRadera
  3. :D ömäjsing! :D :D :D :D

    SvaraRadera
  4. det låter som att du kommer ta hem en karl när du väl bestämmer dig för att komma hem till det förlovade landet sverige;) hehe

    SvaraRadera