hejhejhejhejhej... då?

Nu är den sista helgen här. Sista helgen i Sverige innan jag kommer spendera många framtida helger i Windsor. Det är en konstig känsla. Det är nu man ska börja säga hejdå till människor. Till familjen. Till vännerna. Till mina människor. De människor jag valt och som valt mig.

Plötsligt ska jag åka nånstans där jag inte har några människor. Där jag måste skaffa några slags substitutmänniskor. I och för sig så har ju faktiskt jag valt familjen som jag ska till och de har ju faktiskt valt mig... så jag har ju en bra början. Dessutom kommer Sofi efter bara en månad. Hmm... grunden till mina englandmänniskor är ju egentligen rätt bra. Med tanke på att jag inte ens åkt än.

I vilket fall så är det här hejdåhelgen. Egentligen hejdåveckan, men det är helgen som känns mest. Ikväll ska jag spendera min tid med underbara vänner. Mat på Harrys och sen festa som bara vi kan. Blir nog en rätt bittersweet kväll. Men det kommer bli awesome!

God mat, dans, musik, skratt och älskade vänner. Kan man begära mer av livet?

telefonen går varm, dags att gå.

det finns en gata där alla kan mitt namn

jag ramlar dåliga gatan fram.

och jag var full och jag var dum och jag ramlade på allt

och jag föll för nån på en fest nånstans

och det skulle ju va dans Dans DANS!

45år. !3dagar.

Idag fyller pappa 45, just nu är jag ensam i huset och ska förbereda genom att baka och städa och så. Vi ser ju hur det går... här sitter jag.

Veckan började rätt kasst - en p-bot på 400 spänn. Bra Emy! Permanentat håret som istället blev rakt. BRA Emy! (eller egentligen Bossethefrisör men ändå). Kroppen kände även att utveckla en finne mitt i ansiktet var den bästa lösningen. ASBRA Emy!!! Dessutom fölorade vi handbollen och P3Guld fyckade yp första halvan. (där blir det ingen "bra emy" för det var faktiskt inte mitt fel...)

Jag har inbördeskrig - med mig själv. Fast tydligen läcker det ut ur mig ibland. Min mamma hintar om det här.

Whatever. Baka nu!

Ha den äran pappa på 45-årsdagen! (<3)

Idag är det 13 dagar kvar till Windsor. (hets)

update.

Uppdatering förresten: Sofi SimonGrell ringde imorse kl 09.36 till kvantum och sa upp sig eftersom hon, i början av mars, kommer komma till mig och sin alldeles egna familj i Windsor.

whiii.

!9 dagar till avfärd.

Fick mail med bild på både mum A och dad R igår. Skönt att se hur dom ser ut!

Nu när allt är bestämt och jag har fått biljetten och allt sånt så blir mailen mellan oss mera avslappnade, innan var det mycket fakta och beslut men nu är det mera vänskapliga och roliga. De verkar verkligen otroligt sköna och härliga.

A skrev lite om dom i mailet: "R my husband is hilarious, so he will always make you laugh! I hope I will too and ofcourse Evelina! If I have a fault it is that I am very clean and I love cleaning so you will probably laugh at that."

Det känns i mailen att dom också är nervösa, mycket handlar om att dom hoppas att jag ska få det så bra som möjligt och att hela upplevelsen ska bli rolig för oss allihopa. Känns bra att det inte bara är jag som är nervig.

I förra mailet frågade A om jag inte hade fler kompisar eller bekanta som vill komma och aupaira (förutom Sofi då...). Dom har tydligen nån väninna som skulle vilja ha en aupair och hennes chef var också väldigt intresserad. Vi kan nog starta vår egen förmedling snart. Jag kom inte på nån direkt, intresse?

19 dagar kvar nu. Whi!

Electronic Ticket Itinerary/Reciept from SAS - Internet Booking BL2CD - SK527 - 02FEB

Mail idag, med bild på mum A och bebis Evelina. De har fått snö i Windsor vilket tydligen inte är så vanligt. De såg lyckliga snälla härliga och alldeles fina ut. Får en jättebra känsla i magen så fort jag får mail av dom. Bilderna är en bra bonus.

Ivilket fall så är det definitivt nu. Den 2 februari kl 15.10 sitter ett stycke Emy (förhoppningsvis, om jag inte lyckas irra bort mig redan på Arlanda...) på ett flyg till London. 16.55 anländer jag till Heathrow (shit!!! om jag tyckte Arlanda skulle bli svårt.....) Dad R hämtar mig där (en stor skylt EMY HIT SKA DU!!!!! i skrikfärger och en megafon vore nog bra...) och sen bär det av till det framtida hemmet.

whiiiii. helt galet!!!

Jag provpackade idag. Eller egentligen mosade jag bara ner alla (nästan) kläder i resväskan för att se vad det vägde. 20 kilo får man ha med sig + 8 kilo i handbagage.

'Det kommer aldrig att gå... Nej, jag får ta med mig en sovtröja och möjligtvis en tandborste.. om jag tar den tunna babyborsten och inte den braiga från Colgate.. den väger nog för mycket.' Jag har bävat inför att provväga nu i flera dagar.

Mamma har uppmuntrat med

- ta bara med dig saker som du verkligen behöver och kommer att använda!.

- Ja jag vet suckar jag och plockar undan tröjor som jag vet att jag faktiskt inte kommer ha användning av. Skönt att ha en mamma som hjälper.

- Men va? Ska du inte ha med dig den där tröjan? Den är ju en typisk aupair-ta-hand-om-barn-tröja! (finns såna?)

- Men du sa ju...

- Jamen tänk på att du kommer bli spydd och bajsad på och sådär. * detta är en kod för: ta bara med dig dina fulkläder Emy, så kan jag använda heela din välfyllda snyggklädersgarderob själv. jaa, just det, skönt med en mamma som hjälper...

Fast det är nog bra, för om jag skulle bestämma skulle jag nog gå runt i min discokuleklänning och torka bajs.

I vilket fall ställde jag den extremt obra packade väskan på vågen. Kisade med ena ögat och inser att vågen bara visar drygt 12 kilo. 8 KILO KVAR!!! Jag kan ju packa ner massa mer! Får med mig datorn också! Och Colgate-tandborsten..

hmm undrar om jag kan smyga ner discokuleklänningen?

There'll be no mistakes, no more delays, just one big departure.

2010 är här. Svisch sa det och så var 2009 över. Jag hade iallafall den ultimata bästa början på året som man kan ha. Firade in året med de absolut bästa vänner som man kan ha. God mat, fina människor, tequila, nakenbad, kärlek och dans.

Hjärta alla er som finns för mig att älska.

Nu har ju dessutom den riktiga nedräkningen börjat. 1 månad kvar. Dags att börja skriva listor kanske?

Underkläder.. check!

Hårblås.. check!

Småsaknadångest.. check!

ehm..

Vänner i hjärtat.. check!

hmm..

Nån tjocktröja kanske.. check!

Vad har man med sig när man ska vara borta i London i 3 kvartal? ... en regnjacka kanske... puh.

I mitt huvud snurrar bara musik. såsom avslutningen på 2009. kramandes på en altan. med snö upp till anklarna. trots 10cm klack. tillsammans är vi bäst. vi fyra. som alltid kommer finnas med varandra. och precis som så många år tidigare kommer fortsätta sjunga this is the year på tolvslaget med armarna om varandra.

This is the year, this is the year it all will happen.

It's finally here, I have been waiting all of my life.

So put on your coat, it's time to go, it's time for takeoff.

I think I can say without a doubt this year is mine.