torsdag 25 februari 2010

gäs-pa

Såhär rolig är jag att prata med på Skype.
Ännu roligare är jag när bilden är Sofis visningsbild på fejjan.
charming Emy. charming.

Oh, you mean Emy - the incredibly nice one?

Jag har ägnat mig åt engelska saker (suprise!) dom senaste dagarna. Idag var jag på English Tea hemma hos en kompis till Anna; Lois. Jättetrevligt (observera ordet 'trevligt'..). Nån slags mammaträff (typ lilllekis) med kompsar till Anna. 6 mammor plus barn. Evelina var galen och kröp runt Hela tiden. Dom andra barnen var väldigt nöjda med att sitta och leka på en och samma plats. Om Ev är stilla mer än två minuter får hon mentalkrupp och blir galen. Snacka om att jag kommer ha mina händer fulla när Anna börjar jobba igen (måndag). Sofi kommer bara kunna sitta med sin bebi och typ dricka kaffe i lungan medan jag svettig och nedsmutsad jagar efter en liten racerkrypande crazypie.
Och igår var jag med Richard på Vansittart arms, den lokala puben här vid Oxford Road. Det var nice. och precis som man tänker sig att engelska pubar ska se ut. Mycket folk, varav hälften-> med allra största sannolikhet var stammisar som är där varje kväll. Charmigt tycker jag. Gottttttt med öl. Jag kommer ju ur min alkoholfas nu när jag är här.
The main thing var att prata om hur det gått senaste månaden och om det är nåt som vi inte är nöjda med etc. Dom är lika nöjda som jag är och är, precis som jag, helt lyckliga över att allt går så bra som det går.
Efter det pratades det om huvudlösa duvor, midgets och tequila. Det är skönt att det klickar så bra med hela familjen. avslappnade, bra humor och givmilda.
Imorrn ska R ta med A på en suprise-resa. Nånslags spaanläggning med övernatting på hotell och grejer. För att göra henne helt avslappnad för jobbet som börjar på måndag. Det blir första natten från Ev. Och första helmorgonen med henne för mig. Spännande. Och välbehövligt för Anna. Jobbet lockar henne inte direkt.
Dom åker vid 10 och vid 12 kommer Richards föräldrar hit för att hälsa på mig. Är mer nervös för det än för att ta hand om E. (snäll-Emy-som-är-bra-med-vuxna-och-att-bjuda-på-kaffe-även-om-hon-måste-ge-Evelina-lunch-samtidigt kommer då se dagens ljus.)
Anyway. En vecka till Sofi kommer. Nedräkning nu.

fredag 19 februari 2010

alone.

Ensam. Ensam i ett hus i Windsor. Jag har ingen att ringa som kanske vill ta en fika. Ingen som kanske vill kolla en film ikväll. Ingen som kanske vill dricka roliga drinkar med mig och klä sig i fina festkläder. Ingen som kanske bara vill ses, bara för att liksom.
Det är konstigt att vara själv. Skönt till viss gräns men ovanligt och ovant.
Vad ska jag hitta på då? Ut och hitta vänner vore kanske en bra idé... Väntar hellre på att riktiga vänner hittar Skype så jag slipper prata med mig själv. Åh, vad jag längtar tills Sofi kommer hit. (bara 2 veckor kvar nu... 2!!!)
Nej UH! Vad blev detta för nån självömkansblogg?! Jag börjar om...
Jag är ensam i ett hus i Windsor över helgen. Det är ovant men blir nog rätt skönt. Jag ska börja med att duscha, dansa och sjunga lite i rummet, gå ner på stan, köpa mat och snask till helgen, köpa några tulpaner, och ta en låång promenad. I solen. För ja-a... här är det sol och blå himmel.
Ja. Så blir det. En fin helg. Med mig själv.

måndag 15 februari 2010

awesome.

Måndag igen. Veckorna går fort här borta. Det har redan gått 2 veckor!
Sååå. London var underbart. Efter en heldag där är jag förälskad. Vi åkte efter frukost och var framme i Notting Hill 45min senare. Jag svär, det ser ut precis som i filmen. (och bara för att namedroppa lite så åkte vi förbi Elle Mcphersons hus. Och Madonnas. Och Elton Johns..) Dessutom bor R föräldrar granne med Peter Gabriel, sångaren i Genesis och han har en g i g a n t i s k studio byggd i trädgården.
Hus i England har en tendens att vara höga. All volym inuti är liksom.. tja.. på höjden. Richards föräldrars hus hade 6 våningar. för 2 personer. sjukt.
Jag fick en private tour i Private Garden. (dock inte samma som i filmen men den bredvid..) väldigt vackert och på vår/sommaren är det nog fantastiskt.
Efter det var det Portobello Market som gällde. R, A och Ev gick iväg på lunch och jag lämnades åt mitt öde på Portobello Road. Gatan kändes milslång men ändå 3 meter. Det finns sååå mycket att titta på. W.O.W säger jag bara. Här kommer man hitta mig hädanefter. Superskön atmosfär och nånting för alla. Det blev för mycket för mig. Jag bara tittade, överväldigad av hela dagen, på allt. Köpte en berlock, men hade egentligen kunnat köpt tonvis av grejer.
Tror att man måste ha gått där nångång innan man faktiskt kan köpa nånting och inte bara "ahhhhvahgah" och se ut som töntturist.
Däremot var jag på nånting som hette the Hummingbird bakery. Dom gör cupcakes (och nej, det är inte samma sak som muffins...). Aa-ha-mazing! Där snackar vi munorgasm. Alla borde nångång få chansen att prova en hummingbirdbakelse. Because you're worth it.
Min första resa in till faktiska London var alltså klart plus-godkänt. Längtar tills vänner/familj kommer hit och jag får visa saker. Det är ju inte lika roligt att visa sig själv liksom.
Just nu längtar jag tills sommaren. Väldigt mycket. Värme och ljusa nätter.
Och jag längtar tills Sofi kommer hit. 3veckor kvar.
Och jag längtar efter att träffa Zara. Hon har kommit hem. Vi gick om varandra. dammit.
puuss alla fina.

fredag 12 februari 2010

Ett inlägg i Jills ära.

Och just det... jag glömde. Detta är vad min day off resulterade i.
Note till favvoJill: hihi.

wee-r-do.

Evelina lärde sig ju just att krypa när jag kom hit för enochenhalv vecka sen ungefär... Nu kan hon stå upp och gå längst med saker. typ bord och soffor. En av hennes favoritlekar är att gå längst med räcket till trappen i hallen, helst naken precis innan hennes kvällsbad. Man får akta sig dock. För bebisar har inte riktigt koll på när dom har blöjor på sig och inte.
Det just detta hon gjorde idag, när hon bestämde sig för att kissa på heltäckningsmattan. Evelina står där, håller ena handen på räcket, den andra fladdrande i luften, lätt gungande med en ordentlig stråle mellan benen. (Hon såg ut som kvarterets fyllo ungefär.) Det bästa är dock när Richard försöker rädda situationen genom att sätta händerna under E och fånga upp kisset i händerna. Evelina spärrar upp ögonen och kissar på medan R inte vet om han ska skratta eller gråta när E's härligt varma vätska fyller upp händerna till bredden. Anna, jag och Richard skrattade så tårarna rann.
Nu luktar det citron i hallen och E kallas wierdo, med uttalet wee-r-do.

week on och day off.

Första veckan med ordentliga arbetstider har just gått. Även om Anna är hemma så småtränar vi lite. Idag har jag haft en day off. skönt. Även om jag längtar tills att Sofi kommer hit och man faktiskt kan gå ut och göra saker och träffa nån annan. Men vi har det roligt vi också.
Just nu är jag barnvakt. Eller snarare sovvakt. Evelina sover och jag tänkte kolla på film och äta vad jag vill. Richard och Anna är på bio. Första gången på 11 månader. Och jag fick dom att gå på Avatar. bäst för mig att dom tycker om den.
Imorgon ska vi in till London. Notting Hill. R och A ska på lunch och jag ska gå på Portobello Market. cooolt!!! och vi ska gå i the Private Gardens (allt som i Notting Hill - filmen.) Richards föräldrar bor där och dom har nyckel till PrivateGardens (tydligen betalar folk myycket pengar bara för att få en nyckel dit...)
nice vecka och ser ut som toppenhelg också!
Annas checklista innan man går ut: testicles, spectacles, wallet and watch

måndag 8 februari 2010

neat.

Richards mum är en fin omtänksam dam som bor i Notting Hill. I onsdags kom det här brevet med posten. Snacka om att känna sig välkommen!
Och ja, jag kan vara ordentlig. Även om ni där hemma kanske har svårt att tro på det. Detta är nya Emy. EnglandsEmy. Och hon, hon är rätt ordentlig.

It's the tits.

Jag sövde just Evelina alldeles själv! Detta är en stor grej. Eller som Anna sa när jag kom ner igen och gjorde segertecknet i köket; "that's amaaaaazing Emy! Incredibly well done!" + en highfive. *stolt*
Det brukar bara vara Anna som kan söva henne ordentligt, Richard har stora problem med just sovningen. Anna och jag tror att det är tuttarna som gör det.

torsdag 4 februari 2010

Dag 2 (?)

Det regnade idag. Det gör tydligen det mycket i England.. Anna svor över vädret medan jag tyckte att luften var "fräsch". kommer förmodligen också svära över det efter ett tag.
Idag har vi (läs: jag med ledning av Anna och Evelina) utforskat Windsor ännu mer. Man tror att alla affärer och gator ska ta slut runt varje hörn men det bara fortsätter och fortsätter. Och jag bara älskar det mer och mer!
Windsor är riktigt crowded med bebisar och barnvagnar. Barnvagnar kallas för 'prams' så jag fick lära mig ett nytt ord som tydligen är typiskt Windsor: pramjams. När det är fullt med barnvagnar så man typ fasnar i varandra. Och det är verkligen så. Idag gick Anna och jag och Evelina ut och fikade och på fiket satt det (och jag räknade) 7 (!) stycken mammor eller nannys med barnvagnar och bebisar. Så man blir knappast utstirrad för att ha barnvagn. Det är knappt att man får snälla leenden från tanter här som man får i sve. Då skulle de behöva gå runt och le heela tiden. (gudförbjude...)
Evelina började krypa några dagar innan jag kom och nu är hon en riktig vilding. Hon sitter inte stilla 2sek utan är alltid på gång. Hon har dessutom fått 2 tänder och flera påväg och är lite grumpy då och då. Hon tycker även om att bita på saker. Idag högg hon mig i handen som en äkta liten vampyr.
Anyway, allt är toppen och det känns som om jag varit här jättelänge redan. Anna, Richard, Evelina och jag funkar verkligen super ihop.
jaaa. England sure seems to be my cup of tea!
Nu dags för säng (som är så stor att jag kan rulla två varv i den på bredden).
trött tjej.

onsdag 3 februari 2010

Emy + England = sant.

Sååå!
WOW!
Nu är jag här, framme i Windsor. Det har varit fantastiskt ända sen jag satte foten på Heathrow. Så himla många intryck att man går på högvarv hela dagen och sover sen som en liten bebis på natten.
Men allt är verkligen helt underbart!
Dad Richard hämtade upp mig på flygplatsen (jag glömde bort att vara nervös för flygresan bara för att jag skulle träffa dom när jag kom fram..) Han hade en liten skylt (det blev inga neonfärger eller megafon ;) ...men hade egentligen inte behövt den, när han fick syn på mig (och jag på honom) lös han upp och vinkade och sen var det kramar och kindpussar och det var som om vi träffats tusen gånger tidigare. Jätteskönt!
Bilresa med vänstertrafik (wierd...) hem och sen träffa Mum Anna och Bebis Evelina. totalt och extrem söt!
Familjen är nog den bästa familj jag hade kunnat önska mig. Vi trivs verkligen tillsammans och det klickade direkt.
Dom är väldigt glada och öppna, det skrattas mycket och det är ett härligt sätt att se på livet i det här huset. Här kommer jag trivas!
Idag var jag med Anna och Evelina och fick se Windsor. Det är väldigt Engelskt (såsom jag hade föreställt mig...) Det är en jättefin och mysig stad. större än vad jag trott men det är bara ett plus. Många affärer och fik (perfa för mig och sofi när hon kommer...). Bilder kommer, jag måste bara ta bilderna först...
Huset som jag bor i är ljust och väldigt välskött. Det är litet men jättefint. Mysigt och trivsamt.
Här är mitt rum! :
Och här är min utsikt:
Så så ser det ut.
Det var en liten grov uppdatering på början här i Windsor. Det blir lättare att skriva senare. Finns så många detaljer som jag skulle vilja skriva men kan inte få ner det i datorn. Hela min hjärna är fylld till max med intryck och människor och språket och ALLT! Vill att ni ska veta allt men sålänge får ni hålla tillgodo med detta!
Språket kommer överraskande naturligt, familjen är en perfekt match, Windsor vackert och jag stormtrivs. Anna och Richard sa idag vid maten att det känns som om jag redan varit där jättelänge och jag håller helt och hållet med. Vaddå igår?! Pfft! ;)
Note to pappa och ni andra retare:
*Anna och Richard har läskigt fina tänder.
*Dom må ha heltäckningsmatta på övervåningarna men den är fräsch och det luktar inte potta.
*Varmvattnet kommer så snabbt att man inte ens hinner sätta på det.
Så det så!