fredag 12 mars 2010

London är det staden som ligger nära Windsor?

Sen Sofi kom hit har mitt aupairliv börjat ta en ny vändning. Detta är en bra sak, för efter att man varit 'ensam' i 4-5 veckor så har man kommit av sig i kompisandet. Man har liksom blivit van vid att gå och lägga sig i rimlig tid. Att shoppa ensam. Att städa rummet (dock inte idag. annan historia. skämmigt.). Men nu gott folk börjar aupairlivet som det var tänkt att komma igång. I onsdags tog Soff och jag en middag på en mysig italiensk restaurang. Vi fick ett litet avskilt bord. Vi såg väl ut att vilja hålla hand. Eller skratta väldigt högt. Vi gjorde båda.
Och idag tog vi en spontanshoppingtur in till London. Oxford Street. O h M y G o d! Ni som tror att ni shoppat förut kan ju lägga sig på spikmattan för ujj vilket ställe. Man har inte sett affärer för man sett affärer på Oxford Street. Och vi lyckades se en korsning. En enda. Seriuosly.
Men wow!
Jag hittade en efterlängtad vårjacka och en meganice skjortaktigtröja. Och ett par shorts. Och ett skärp. Och ett par solglasögon.
Det finns så mycket man vill se, överallt, hela tiden. Men jag och Sofi har kommit på att den bästa taktiken är att ta en del i taget. Om man stresskollar får man ju inte hela upplevelsen. Att ta en korsning i taget är kanske dock att överdriva.
Imorrn ska vi in igen till London och Notting Hill för att gå på Portobello Market! (whi! nånting som jag faktiskt har lite koll på nu.). Jag kan se Hummingbirdcupcakesen sakta torna upp sig. Och sådärja, dregel på tröjan = check!
Förresten måste Soffan och jag få väldiga klappar på axlarna som klarade att hitta hela vägen med byten och grejer från Windsor - Slough - London Paddington - Oxford Street och tillbaka. Med tåg och the tube. Bara ett litet missöde som förde oss till Torwing. Eller var det Twyred.. hmm. Twinging..? nä. Twyford! Eller...? t och w var iaf med. Tåget beslutade sig för att, utan vår vetskap, hoppa över stannadet i Slough och Sofi och jag skrattade oss tydligen förbi hållplatsen där vi kanske skulle upptäckt att nåt inte var rätt.
Anyway. Vi fick ju en liten tågresa genom Berkeshire vilket var rätt trevligt. Med skelögon, skrattmagar och MargeHassle kan man göra mycket.
Så jag har iallafall haft en toppendag. Och imorrn kommer vara minst lika bra. Och nästa vecka. japp.
(och såhär i slutet tänkte jag lägga in en passande låttext men jag kom inte på nån sådär direkt och om jag ska försöka komma på nån blir det bara krystat och lite töntigt.. puh... det får bli två bilder istället.)

1 kommentar:

  1. So how can you tell me you´re lonely,
    And say for you that the sun don´t shine?
    Let me take you by the hand and lead you through the streets of London
    I´ll show you something to make you change your mind

    SvaraRadera